Organissationsnummer
Ska du skicka en faktura till oss?
För att skicka e-faktura till till BORF se här.
Ett nytt sätt att skicka ut Viktigt meddelande till allmänheten!
SE-Alert är ett nytt sätt att skicka ut Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) direkt till mobiltelefoner. Systemet använder mobilnätet för att nå alla smarta telefoner i ett drabbat område på bara några sekunder – utan app, konto eller registrering. Det gör att viktig information kan nå fler, snabbare och mer träffsäkert än tidigare.
De första testerna av SE-Alert görs i samband med de ordinarie testerna av utomhusvarningssystemet i september respektive december 2026.
SE Alert ersätter inte dagens VMA kanaler. Det är ett komplement som stärker möjligheten att snabbt nå många människor vid allvarliga händelser. Sverige har redan robusta varningssystem, SE Alert gör dem ännu mer träffsäkra och moderna.
Hur SE‑Alert fungerar
När ett VMA skickas via SE‑Alert visas ett meddelande direkt på mobilens skärm. Telefonen ger ifrån sig en tydlig larmsignal, vibrerar och visar instruktioner att följa. Signalen hörs även om telefonen är inställd på ljudlöst läge, men inte om den är avstängd.
I vissa situationer kan varningen skickas utan ljud, som en tyst notis. Det används när ett ljudlarm kan skapa oro, störa känsliga miljöer eller riskera att utsätta personer för fara.
För att ta emot SE‑Alert behöver du:
- En kompatibel smartphone med senaste programvaran.
- Vara ansluten till mobilnätet.
- Befinna dig i det område som omfattas av varningen.
Kompatibla modeller är iPhone 11 eller senare och Android‑telefoner med Android 12 eller senare, eller Android GO 13+. Personer utan smart mobiltelefon nås fortsatt via radio, tv, sms‑tjänster, appar och utomhusvarningen Hesa Fredrik.
Vem skickar ut SE‑Alert?
Avsändarna är samma aktörer som idag kan begära ett VMA, till exempel:
- Kommunal räddningstjänst
- Polisen
- Trafikverket
- andra beredskapsmyndigheter med tillstånd att utfärda VMA.
Oavsett kanal gäller alltid instruktionerna i det aktuella meddelandet.
Vilka myndigheter ansvarar för systemet?
Införandet av SE‑Alert i Sverige leds av:
- Myndigheten för civilt försvar
- Post‑ och telestyrelsen (PTS)
- SOS Alarm
Tillsammans förbereder de införandet av cell broadcast‑tekniken och säkerställer att systemet fungerar i hela landet. Implementeringen planeras att starta sommaren 2026. De första testerna av SE-Alert görs i samband med de ordinarie testerna av utomhusvarningssystemet i september respektive december 2026.
Om du vill ha mer information kan du läsa på Myndigheten för civilt försvars webbplats: SE-Alert – viktigt meddelande direkt i mobilen Länk till annan webbplats.
Vanliga frågor
Vad krävs för att bli brandman?
För att bli brandman i Sverige krävs en kombination av utbildning, fysiska och mentala färdigheter samt personlig lämplighet. Här är en översikt av kraven:
1. Utbildning
För att arbeta som brandman i Sverige är den vanligaste utbildningen:
- Skydd mot olyckor (SMO): En tvåårig utbildning på heltid som ges av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). SMO-utbildningen ger kunskaper i räddningstjänst, brand, trafikolyckor, sjukvård och olycksfallsprevention.
- Alternativt finns kortare utbildningar för deltidsbrandmän som är tillgängliga via räddningstjänster lokalt. Dessa är ofta anpassade för personer som arbetar med brandmansyrket på deltid.
2. Fysiska och Mentala Krav
Brandmän ställs inför fysiskt krävande situationer, vilket gör att det finns specifika fysiska krav:
- Fysiska tester: Kondition, styrka och uthållighet testas genom moment som att springa med andningsapparat, lyfta vikter och dra slang.
- Simkunnighet: Vanligtvis krävs att man kan simma minst 200 meter.
- Medicinska tester: Innefattar bland annat syn och hörsel, för att säkerställa att man kan hantera de krav som yrket ställer.
3. Personliga och Psykologiska Egenskaper
- Stresshantering: En förmåga att hantera stress och svåra situationer är viktigt, eftersom brandmän ofta arbetar under pressade omständigheter.
- Samarbetsförmåga: Brandmannayrket kräver gott samarbete och att kunna lita på sitt team.
- Kommunikationsförmåga: Att kunna kommunicera effektivt i stressiga situationer är avgörande.
4. Praktisk Erfarenhet
Många brandstationer värdesätter även praktisk erfarenhet, såsom tidigare arbete inom räddningstjänsten eller erfarenhet av att hantera olyckssituationer.
5. Körkort
Ett körkort för tunga fordon (C-körkort) är ofta ett krav eller en merit för yrket, eftersom brandmän kan behöva köra stora räddningsfordon.
6. Lämplighetsbedömning och Intervju
Många räddningstjänster genomför också lämplighetsintervjuer och psykologiska tester för att bedöma om den sökande är lämplig för yrket.
Med en SMO-examen och godkända tester kan man ansöka till tjänster som brandman.
Vad innebär RIB?
RIB står för "Räddningsinsatsutbildning för beredskapsbrandmän" och är en utbildning för deltidsbrandmän i Sverige. Den kallas ibland också för "utbildning för räddningstjänstpersonal i beredskap". RIB är en kortare och mer komprimerad utbildning än SMO (Skydd mot olyckor), vilket gör den särskilt lämplig för personer som arbetar som brandmän vid sidan av ett annat yrke.
Innehåll och Syfte med RIB
Utbildningen syftar till att förbereda deltidsbrandmän för de mest förekommande insatserna inom räddningstjänst. Den täcker:
- Grundläggande brandsläckning och hantering av olika typer av bränder.
- Olyckor och räddningsarbete för trafikolyckor, vattenräddning och andra nödsituationer.
- Första hjälpen och sjukvård för att kunna assistera skadade personer tills ambulanspersonal anländer.
Längd och Upplägg
RIB-utbildningen är oftast uppdelad på ett antal veckor med både teori och praktiska övningar. Eftersom den är avsedd för deltidsbrandmän är utbildningen flexibel och anpassad så att man kan kombinera den med sitt ordinarie arbete.
Krav för Att Delta i RIB
- Fysisk förmåga och hälsa: Deltidsbrandmän måste uppfylla vissa fysiska krav för att klara av uppgifterna inom räddningstjänst.
- Körkort: Ett vanligt krav är att ha minst B-körkort, men många räddningstjänster föredrar C-körkort.
RIB-utbildningen är en viktig del för att kunna arbeta som deltidsbrandman i Sverige och ger en grundläggande kompetens inom räddning och brandbekämpning.
Hur kan en dag se ut?
En dag som brandman kan variera mycket beroende på om man arbetar heltid eller som deltidsbrandman, och på om det inträffar några akuta händelser. Här är en typisk arbetsdag för en heltidsbrandman:
Morgonpasset
- Passbytet: Dagen börjar ofta med ett passbyte där den nya gruppen får en uppdatering om eventuella händelser eller uppgifter från det tidigare passet.
- Utrustningskontroll: Brandmännen går igenom sin personliga och gemensamma utrustning, som brandslangar, andningsapparater, fordon och verktyg. Allt måste vara i perfekt skick för att snabbt kunna användas vid en utryckning.
- Fysisk träning: En stor del av jobbet som brandman är fysiskt krävande, så daglig träning är viktig. Det kan vara allt från styrketräning och konditionspass till simning eller gruppövningar för att hålla sig i form.
Förmiddagsaktiviteter
- Utbildning och övningar: Brandmän deltar ofta i utbildningar och praktiska övningar för att förbättra sina färdigheter. Detta kan omfatta brandsläckningsövningar, räddningsarbete vid trafikolyckor eller vattenräddning.
- Insatsplanering: Brandmän och brandbefäl går ibland igenom insatsplaner för specifika byggnader eller områden i deras bevakningsområde. Detta är särskilt viktigt för stora byggnader, industrier eller områden där brandriskerna är höga.
Eftermiddagspass
- Förebyggande arbete: En viktig del av brandmännens arbete är att förebygga bränder. De kan besöka skolor för att prata om brandsäkerhet, utföra brandskyddsinspektioner i byggnader, och ge råd till företag och privatpersoner om säkerhetsåtgärder.
- Utryckningar: När ett larm kommer, lämnar brandmännen omedelbart vad de håller på med och ger sig av till insatsplatsen. Larmen kan vara allt från bränder, trafikolyckor, djurräddning eller assistans till ambulanspersonal. Arbetet vid en utryckning kan vara allt från snabb släckning till komplicerade räddningsinsatser.
Efter utryckning
- Efterarbete och återställning: Efter en insats måste all utrustning återställas, rengöras och laddas upp. Detta för att den ska vara redo för nästa utryckning.
- Utvärdering av insatsen: Det är vanligt att teamet diskuterar vad som gick bra och vad som kan förbättras efter varje insats för att ständigt förbättra sina arbetssätt.
Kvällen och Beredskap
- Tid för vila eller administrativt arbete: Om det är ett längre pass kan kvällen innebära tid för vila, men ibland arbetar brandmännen också med administrativa uppgifter, t.ex. rapportskrivning.
- Beredskap: Under hela dagen är brandmännen i konstant beredskap för nya larm. Vissa pass inkluderar nattberedskap, där de ska vara redo att rycka ut om ett akut larm kommer.
En brandmans dag präglas alltså av en kombination av förberedelse, förebyggande arbete, utbildning och akuta insatser – och varje dag ser lite olika ut beroende på vad som inträffar.